1692 Subbotina
Utseende
1692 Subbotina | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
Upptäcktsplats | Simeiz-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 augusti 1936 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1692) Subbotina |
Alternativnamn | 1936 QD, 1927 SL, 1930 FG, 1931 OA, 1935 GJ, 1935 JJ, 1940 LK, 1941 SO1, 1941 UA, 1949 HL1, 1950 RZ, 1951 YM1, 1955 SO2, 1964 RC[1] |
Uppkallad efter | Mikhail F. Subbotin[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,170 AU |
Perihelium | 2,404 AU |
Halv storaxel | 2,787 AU |
Excentricitet | 0,1373141 |
Siderisk omloppstid | 4,65 år |
Medelomloppshastighet | 17,84 km/s |
Medelanomali | 141,8° |
Inklination | 2,426° |
Longitud för uppstigande nod | 199,6° |
Periheliumargument | 111,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 36,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 9,2 h |
Albedo | 0,049 |
Absolut magnitud (H) | 11,38[3] |
1692 Subbotina eller 1936 QD[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 16 augusti 1936 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeiz-observatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter den sovjetiske vetenskapsmannen Mikhail F. Subbotin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 36 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1692 Subbotina” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1692. Läst 6 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1692) Subbotina. Springer Berlin Heidelberg. sid. 134. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1693. Läst 6 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|